Rapportera förekomst av jätteloka/jättebalsamin

LÄS MER

Invasiva främmande arter är arter som med människans hjälp, medvetet eller oavsiktligt, flyttats från sin ursprungliga miljö och i sin nya omgivning börjar sprida sig snabbt. Det är ett av de största hoten mot biologisk mångfald både i Sverige och globalt.

Kunskapen om invasiva främmande arter och deras påverkan på Sveriges natur har ökat vilket har gett en större medvetenhet och att arterna rapporteras in i större utsträckning även om mörkertalet antagligen är stort. Förutom att vara ett betydande hot mot den biologiska mångfalden kan dessa arter också orsaka stora ekonomiska skador på jordbruk, skogsbruk och infrastruktur samt påverka människors hälsa.

De enda terrestra växter på EU-förteckningen som finns rapporterade i Gävleborgs län i dagsläget är jätteloka och jättebalsamin.

 

Jätteloka

Jätteloka är en mycket stor och vitblommig, flockblommig växt som kan nå en höjd av 5 m, med upp till 10 cm tjock stam, 50 cm breda blomflockar och vasst parflikiga blad som kan bli 3 m långa. Jättelokans bladflikar är långsmala och vasst spetsiga med dubbelsågade, spetsiga tänder. Jätteloka trivs bäst på relativt öppen, näringsrik och gärna fuktig mark. I Sverige förekommer den främst i anslutning till tätorter, längs vägar, på ruderatmarker och ohävdade gräsmarker, i parker och trädgårdar, samt på fuktängar och stränder. 

Observera att växtsaften hos jätteloka är fototoxisk: när de kommer i kontakt med huden, och därefter med solens UV-ljus, kan de orsaka svårläkta brännsårslika hudskador.

Läs mer om jätteloka i artdatabanken

 

Jättebalsamin

Jättebalsamin är en upp till 3 m hög, ettårig ört. Växten är kal med 5–18 cm långa, lansettlika, två motsatta eller tre kransställda, blad med utdragen bladspets. Blommorna, sittandes i knippen med 2–14 blommor i stjälkens övre del, är 3–4 cm långa, purpurröda till ljusrosa. Jättebalsamin kan bilda utbredda och täta bestånd på fuktig, näringsrik mark längs vattendrag, sjöar, dammar och i diken samt på ruderatmarker kring bebyggelse. Den kan även förekomma på hyggen, i fuktig skog, främst alsumpskog, samt någon gång i kärr.

Läs mer om jättebalsamin i artdatabanken

 

Källor: 

Länsstyrelsen Gävleborg

Artdatabanken

Frågor om e-tjänsten

Mikael Östling
mikael.ostling@ovanaker.se
027157440

Personuppgiftsansvarig

Kommunstyrelsen
kommun@ovanaker.se

Du kommer att gå igenom följande steg:

Föregående Nästa